BrädguidenKanske den mest väsentliga delen på en longboard är själva brädan eller decket som det också kallas. Formen och storleken avgör till stor del vilken typ av åkning som din bräda är specialiserad på.

Brädans form och storlek

Brädan eller decket är med andra ord den delen av longboarden som du står på. En longboard kan se ut på väldigt många olika sätt, men den allmänna beskrivningen av en longboard är att det är en längre typ av skateboard. Men så behöver det inte alltid vara. En longboard kan kan vara lång, kort, bred, smal, hård eller mjuk. Men varför namnet? Jo, det beror på att de första brädorna liknade formen den longboard-bräda som surfarna använde. Det vill säga ganska lång och oval till formen.

Penny skateboard en minibräda

Penny skateboard en typisk minibräda

Dock är det är inte säkert att alla kallar den just för en longboard. En Penny Skateboard är inte mer än två fötter lång. Loaded Bhangra däremot vinner längdtävlingen mot nästan vilken lågstadieelev som helst. Någonstans i detta spektra finns en longboard för alla.

Kategoriseringen av longboards kan vara väldigt individuell och ofta gränsöverskridande. En longboard kan ha väldigt olika användningsområden, och till varje användningsområde finns dessutom många brädor att välja mellan. Men innan vi går vidare in på specifika kategorier av brädor ska vi förklara övergripande om brädornas utseende och dess effekter.
Till att börja kikar vi på hur brädan ser ut uppifrån. Den allra mest klassiska formen på en longboard och egentligen den enda formen som har ett namn är pintail.

Pintail

En typisk pintailbräda

En typisk pintailbräda

Det finns väldigt många olika former att välja mellan, men vad det hela handlar om i slutändan är att du ska kunna stå bekvämt på brädan. Den ska vara lagom lång och du ska känna att du har tillräckligt med plats för ditt användningsområde. Samtidigt ska den vara lagom bred. Brädan bör vara lika bred som trucken. En för smal bräda blir lätt instabil, medan en för bred lätt blir svårmanövrerad. Brädor med symmetrisk form, som har exakt samma form bak som fram, har blivit väldigt populära. Med en sådan bräda får du precis samma känsla i brädan oavsett vilket håll du åker åt.

Symmetrisk

Cut outs och wheel wells är två olika sätt att undvika wheel bite; att hjulen tar i brädan och åkaren i värsta fall kastas av.
Cut outs är egentligen bara att förändra formen på brädan så att den är smalare där hjulen annars skulle ta i.

Longboardguiden - Wheel Well

En bräda med Wheel Wells för att hjulen inte ska röra brädan

Wheel wells, eller på svenska hjulbrunnar, är ett annat sätt att undvika wheelbite. Det innbär att brädan är nedslipad där hjulet förväntas ta i. På så sätt ökas avståndet mellan hjul och bräda och risken för wheelbite minimeras.

Det är minst lika viktigt hur en longboard ser ut från sidan.

Camber

Camber innebär att brädan har ett positivt spann. Den är upphöjd mot mitten likt en traditionell slalomskida. Brädor med camber har oftast mer flex.Det ger stötdämpning och en pumpande känsla med acceleration ut ur svängarna. Longboards med camber rekommenderar vi främst till cruising.

Rocker

Rocker innebär att brädan har ett negativt spann. Den är nedsänkt mot mitten likt en hängmatta. Brädor med rocker har oftast mindre flex eller inget flex alls. Rocker gör att du känner dig mer fastlåst med fötterna samtidigt som du kommer närmare marken. Då har du perfekta förutsättningar för freeride och snabbare åkning.

Kicktail förekommer ibland på longboards och innebär att ena eller båda ändarna av brädan är vinklade uppåt utanför truckarna, som på en vanlig skateboard. De används för att göra ollies, manuals eller kick- och flip-trick.

Wedge

En bräda med wedge i nose och tail

En bräda med wedge i nose och tail

Wedge innebär att brädan är vinklad där trucken är monterad, och ändrar således vinkeln och därmed svängen på trucken. Hur truckarna är monterade i brädan avgör väldigt mycket för åkkänslan hos din longboard.

Dropdeck

Dropdeck betyder att brädans ståyta, även kallad plattform, är nedsänkt i förhållande till var trucken är monterad. Det bidrar precis som dropthrough till en stabilare, mer lättslajdad bräda. Samtidigt får man fickor att stoppa in fötterna i för att verkligen stå stabilt när man åker fort och när man slajdar. Det finns dessutom brädor som både är drop deck och drop through, de kallas ofta för dubbeldroppade brädor.

Vilken höjd man föredrar på brädan är verkligen personligt, och tycke och smak varierar stort. Men generellt kan man säga att en högre bräda svänger mer och har mer grepp, medan en lägre bräda är mer stabil och har mindre grepp. Om de olika effekterna är positiva eller negativa kan endast du och din åkstil avgöra.

 

Truckmount/Truckfäste

Topmount

Topmount innebär att truckarna är monterade under brädan samt när ståytan är i höjd med truckarna. Effekterna av detta blir mer sväng och mer grepp. Topmount har blivit mycket populärt hos mer avancerade åkare både för downhill och freeride. Det kan tyckas konstigt med tanke på att en hög bräda i regel både är mindre stabil och svårare att få ut i slajd. Men i downhill har man nytta av det maximala greppet man får i kurvor, medan man vid snabbare freeride får nytta av den maximala svängen för att lätt få ut brädan i slajd. Exempel på en topmount-bräda är Tutone Megalodon V2.

Flushmount

Flush-mount är när truckarna är monterade under brädan, men ytan för truckarna är något nedfräst i brädan. Därmed blir ståytan lite lägre och åkturen blir lite stabilare men du får lite mindre grepp. Comet Takeover är ett exempel på en styv flushmountbräda.

Dropthrough

Dropthrough innebär att truckarna är monterade genom brädan. Då får du en låg ståyta och brädan blir väldigt stabil. Många föredrar dropthrough- brädor för cruising eftersom de har låg markfrigång och är lätta att kicka fart med. För den som precis har börjat åka fort eller slajda är drop through ofta att rekommendera. På grund av den låga tyngdpunkten blir brädan mer stabil och lättare att få ut i slajd. Ett exempel på en populär dropthrough-bräda är Loaded Dervish.

 

Konkav

Radial konkav med en likvärdig skålning från kant till kant

Radial konkav med en likvärdig skålning från kant till kant

Konkav är skålningen över bredden på brädan. Det kan vara mycket eller lite och kombineras med både rocker, camber och dropdeck. Absolut vanligast är radial konkav, rund konkav, som kanske enklast beskrivs som att man skurit ut en liten bit av en väldigt stor cirkel.

Snarlikt är något som har fått namnet progressiv konkav, den är också rundad hela vägen men mer ju närmre kanten på brädan man kommer.

Tubeconcave/Badkarskonkav

Boardlifes Longboardguide - Badkarskonkav

Tubeconcave/Badkarskonkav

Nästa steg är tubconcave, eller badkarskonkav på svenska. Den har ett helt platt parti i mitten som kan vara olika brett beroende på tillverkare och modell. Efter det platta partiet blir det brantare, antingen i en skarp vinkel eller med en mjukare övergång. Det här är ytterligare ett sätt att få referenser för fötterna och slippa titta på brädan när man åker riktigt fort eller ska göra olika slajds efter varandra.

Mean Concave

En form av badkarskonkav men som inte är lika djup. Man kanske skulle kunna säga att den påminner mer om en tallrik.

W-konkav

Sist ut har vi w-konkav som ser ut precis som det heter. Mitt på brädan böjs en extra liten kulle, den kan vara olika bred, olika hög, helt rund, platt på ovansidan, löpa längs med hela brädan eller bara täcka en liten bit. Funktionen är förutom att få ytterliggare referenser för fotplacering, också att underlätta vid toeside slajds.

Vad man ska ha för konkav är självklart individuellt, men generellt vill man ha mycket när man åker downhill för att sitta fast riktigt ordentligt i kurvorna. W-konkav är också populärt för att det är lättare att pressa ut brädan i sidled men ändå ha vikten ovanpå brädan.

Många som freeridar uppskattar rocker, dropdeck och w-konkav för att fötterna blir rejält fastlåsta och man slipper på så sätt titta ned på brädan och fötterna när man åker fort på tvären åt alla håll.
Ska du bara cruisa eller dansa dig fram är en ganska mild konkav att föredra, många upplever att det är lite obekvämt med djup konkav. Så ska man sparka in i solnedgången utan krämpor i foten kan det hjälpa att välja en grund konkav. Att det lämpar sig till dancing beror på att man flyttar runt och snurrar och inte vill ha för mycket konkav att kunna snubbla på.

 

Hjulbas

När man pratar om hjulbas på en longboard så syftar man faktiskt på avståndet mellan truckarna. När man hör termen tänker man givetvis på bredden på truckaxeln. Men så är det alltså inte i detta fallet. Avståndet mellan truckarna påverkar hur snabbt och snävt din bräda svänger. Ett kortare avstånd gör den kvickare i svängen än ett längre avstånd. Generellt sett får man också mer flex ju längre detta av stånd är. Du hittar mer om flexen nedan.

 

Konstruktion

Även konstruktionen varierar ofta och mycket och den kan bestå av olika typer av material. Vanligast är att brädan byggs upp av flera tunna lager av trä, kallade fanér, som limmas ihop för att skapa en hållbar kontruktion. Träet är oftast av Kanadensisk lönn. Vanligt är också att man använder sig av bambu. Loaded har använt mycket bambu i sina brädor. Även Sector 9 har en bambuserie. Bambu ger väldigt mjuka brädor med mycket flex. Perfekt för den som söker en cruiser eller en go freeridebräda.

Det finns också brädor konstruerade av trästavar limmade i längsled, så kallat stavlimmat trä. Ytterligare lager av glas- eller kolfiber förekommer ofta för att ge brädan ytterligare styvhet eller spara in på vikten. Det finns till och med en longboard som är helt gjord av gräs, nämligen Holesome Streetsweeper.

 

Flex

Hur hård en longboard är beskrivs med begreppet flex. Man pratar om hur mycket brädan flexar, alltså hur mycket den sviktar när du står eller “gungar” på den. En mjuk bräda är skön att åka på, studsar härligt fram och tillbaka om man vill pumpa sig fram och gör livet lite roligare när man inte åker så fort. Men det finns en hake. Man bör inte åka downhill på en flexig bräda eftersom den blir oberäkneligt i kurvor. I värsta fall studsar den tillbaka och man blir avslängd när man minst anar det.

Ska du åka fort bör du alltså ha en hård bräda. Den blir stabil i hög fart och mer kontrollerbar i kurvor och slajds. Hårda brädor är generellt sett svårare att pumpa fart med men det beror ofta på att de är stora. I den gren inom skateboard som kallas slalom är hård bräda det enda som gäller, men där är brädorna betydligt kortare och truckarna är specialanpassade för att pumpa fart.

Vridstyvhet

Vi har en sista term att gå igenom när det gäller brädor; Vridstyvhet. Den egenskap man vill åt hos en hård bräda är egentligen just denna egenskap. Att brädan ger efter lite grann när man hoppar på den behöver inte vara hela världen. Huvudsaken är att den inte vrider sig i längsled. En sådan procedur kan överdrivet liknas vid när man vrider ur en disktrasa. Denna egenskap att kunna vridas i längsled är inte önskvärd hos någon longboard. Det är nämligen det som gör den nervös i högre hastigheter men framförallt är det det som gör den oberäknelig i kurvor. Ofta har de brädor som har stavlimmat träkärna mellan två glafiberlager, exempelvis Rayne Longboards, mycket god vridstyvhet.